Jag fruktar att dagens konsumism har ersatt känslan och plikten av att stå upp emot den korrupta bankpraxis som råder. Oärligheten och den “hemliga” politiken med dess skuggregeringar och enorma krigsmaskin som spottar ut döda kroppar på nästan alla kontinenter är det ingen som reagerar emot, för det är ju trots allt i “frihetens” namn som det så beskyddande ju heter. Även kallat “naturresurser” om man hör en annan. SKITSNACK! Huvudsaken är bara att man sätter ett snyggt namn eller titel på massakern, så är ju ändå allt ok, är det inte så? Det är liksom lättare att blunda då. Och blunda är vi väldigt bra på.

Själv tycker jag att det är rent skrämmande hur vi medborgare bara står totalt passiva och ser på hur storbanker och politiker, -inklusive våra egna, kör allt och oss i botten! Men hör och häpna; vi har oss själva att skylla. Ja, du läser rätt. OSS SJÄLVA!  Allt vi verkar bry oss om numer är Reality-TV, det nyaste och mest blodtörstiga krigs och videospelet och/eller den senaste versionen av “iNågot”. Ett vinnande idrottslag och en 6-pack verkar oxå vara viktigare än allt elände runt omkring oss. Eller ännu bättre; “jag lyckades slita Snooki i stycken i en burmatch på min iPad7″! (???) Himmel säger jag bara!

Men vad fan förväntar man sig i en värld där invånare och medborgare tillåter sina regeringar att praktiskt taget okontrollerat köra över sina egna hela tiden, och ännu värre, fördöma dem som står för rättvisa och kalla dem för icke-patriotiska. Vadå icke-patriotisk?!  Står inte patriotism för just fosterlandskärlek? Och man är väl patriotisk om man vill värna om just sitt fosterland? Men det verkar som om det är något fult att vilja värna om landet och sina egna rötter och härkomst idag. Man blir kallad för rasist och allt möjligt annat om man vill försöka försvara något som helt håller på att monteras ned. Att känna just fosterlandskärlek är heller inte politiskt korrekt nu för tiden. Vad nu det betyder. Ett jävla påhitt är det om du frågar mig. Är vi verkligen så lätta att hjärntvätta, eller är det bara rädsla eller ointresse som gör att man accepterar denna mentala omprogramering som utövas på oss?

Hur som helst så har vi sedan “bluff”-Media som ignorerar alltför mycket, och/eller inte vågar göra det dom ska utan bara gör det dom har fått order om, dvs att istället för att rota, kolla upp och undersöka för att folket ska få en sann bild av världsläget, ser man till så att alla får sitt patetiska och dagliga lystmäte av Kungahuset, falska terrorhot och Kardashian-rövar. Allt för att avleda och missleda.

Sedan skrämmer det mig att se hur 800 miljoner människor kan och klarar av att enas som EN röst för att “bitcha”och klaga på de ändringar som görs i din feed på en tjänst (GRATIS dessutom) som Facebook, men inte ens piper när deras skattepengar används till “skumma” bistånd världen över (som i de flesta fallen inte ens når fram till målet eller kan redovisas), att rädda korrupta och misslyckade företag i världen, Politikers politik och skumraskaffärer och en runaway massmördande regering.

Vidare så har vi de allt striktare kontrollerna och “strippningen” av medborgerliga rättigheter/friheter som heller ingen reagerar över (???), utan fattigdomens nivåer bara fortsätter att stiga samtidigt som fler och fler, mer eller mindre, tvingas ut på gatan. Här är det fortfarande ingen som protesterar emot. Jag antar att allt detta är ointressant och att det inte spelar någon roll förrän man själv är den som förlorar allt, sitt jobb och sitt hem och måste bo på ett härbärge eller ännu värre, i en kartong vid någon åker. Frågan här är inte; Vad ska du ta dig till OM du förlorar ditt jobb och dina rättigheter, utan; vad ska du ta dig till NÄR du förlorar allt detta som du tror att du har på det torra? Det är åt det hållet allt lutar nämligen.

För bara några dagar sedan samlades ett par tusen människor på Wall Street i ett försök att väcka uppmärksamhet på  storföretagens girighet, -ni vet, de som redan har allt och långt mer än de någonsin behöver eller kan göra sig av med. Hur mycket uppmärksamhet fick den protesten i världsmedia? Näst intill ingen faktiskt. Men det är klart, bryr man sig heller inte om att leta upp sanningen, om än bara för ett litet eget intresse och/eller vill se längre än till den sked man matas med och som äger massmedia, så får man heller inget veta. Men hey, vi såg  massor av rubriker när FB bytte layout. Japp, vi har våra prioriteringar i ordning, eller hur?

Även om vi, mot förmodan, själva inte skulle drabbas av ett nytt världskrig eller mot total kollaps, så tycker jag att de som nonchalant viftar med handen och säger; “jag bryr mig inte”, verkligen inte gör sina efterkomlingar någon tjänst precis. Tvärtom! Man kan ju bara hoppas på att en jävligt bra förklaring och anledning till passiviteten finns till hands när den dagen kommer då barnen vill ha en förklaring till flat och fegheten, och undrar varför just Du inte hade “balls” nog att göra din röst hörd och stå upp emot orättvisorna och korruptionen när du kunde.

Eftersom jag är så förbannat arg just nu och på väldigt mycket, så kommer också detta blogginlägg just att handla om ett handplock av saker som gör mig arg.

Det finns en hel del saker som gör mig alldeles knäsvag av lycka också naturligtvis, men det tar jag upp vid ett annat tillfälle när min hjärna är klar med detta psykbryt.

Som sagt, det finns en hel del som gör mig förbannad nu för tiden. Det spelar liksom ingen roll när man läser nyheter så nog fasen finns där alltid inte bara en sak man går i taket för utan man får ett spel av de flesta nyheterna faktiskt. Man kan ju inte låta bli att fråga sig själv om det verkligen finns något kvar i detta samhälle som verkligen fungerar. Finns de det, någon? Vi kan ju börja med vårt rättsystem, som ju inte fungerar alls. Och när det/något i det inte fungerar, då ska man sätta igång med undersökningar till varför det inte fungerar. Man hyr in folk som ska analysera detta fenomen, och när det efter tusentals kronor fortfarande inte bär frukt läggs undersökningarna ner och allt återgår till ett system som fortsätter att inte fungera.

Man läser om t ex barn som lever under inte bara miserabla förhållanden ekonomiskt, utan även måste utstå misshandel och andra övergrepp dagligen. Vad/var är stödet för dessa? Det kan du söka efter med ljus och lykta. Här är det inte barnen som ska skyddas, utan deras losers till föräldrar /släktingar och andra förövare. Så funkar den sidan av systemet.

Försäkringskassan….. Ja du, där har vi ännu ett organ som gör allt dom bara kan för att ta livet av folk istället för att stå bakom och hjälpa de som verkligen är sjuka. Har FSK bara hobbyutnämnda i ledningen? Märkligt nog är också att FSK:s sk egna förtroendeutvalda läkare arbetar emot och ifrågasätter de verkligt högutbildade fackmän som egentligen ju vet vad dom pratar om. En läkare som har givit en människa en diagnos, och som har regelbunden kontakt med sina patienter ignoreras totalt utav en dåre som sitter och gnider ändan röd i en kontorstol hela dagarna (???) När man inte ens har ett stöd och en trygghet däri, då är det verkligen fara och färde. Detta betyder ju att om du blir sjuk, livshotande eller inte, så får du allt se till att klara dig bäst f*n du vill. Detta stöder även våra politiker, -som vanligt. Förvägrar dom sig själva också sjukersättning vid sjukdom tro? Knappast!
Nu finns ju de som utnyttjat systemet så mycket det bara går och g ivetvis ska dessa klämmas åt, men då får man börja leta och sålla från rätt håll, och inte tvinga dödssjuka tillbaka ut i arbetslivet eller frånta dem rättigheten till ekonomisk ersättning. Vad är det för inkompetens som råder egentligen? Är syftet att systematiskt ta död på “de svaga” kanske, för att kunna spara en krona här och en där? Och spara till vad undrar jag? Kanske nedsanstående paragraf kan belysa detta hetssparande.

Den tillåtna massinvandringen är ännu ett exempel på inkompetens, förnekelse, rädsla, dårskap, idioti, rasism mot de egna, helt vansinnig eller rent ut sagt en tickande bomb. Den gör sig påmind VARJE DAG i stora delar av landet! Och de FLESTA utom alla våra politiker ser detta. Nej då, säger dom, det är inte alls så som polisen, sjukvården, invånare, brottsdrabbade, butiksägare, företagare, skola och samhälle säger. Ett “multi-kulti” samhälle är ju bara så häftigt och så hippt, så det ska vi minsann utveckla här. HALLÅ!!! Hur häftigt och hippt är det med den typen av brottslighet som rasar i varje storstad? Sedan när är det hippt med ghettoområden, hedersmord och gängbildning? När blev det häftigt med områden som t o m polis och annat försvar vägrar att gå in i? Vandalismen, morden, misshandeln, påhoppen, kränkningar och stölder och you just name it. Detta måste ju vara något som våra kära politiker strävar efter, eftersom dom ju tilllåter att samhället får gå denna väg till mötes.

Ett annat intressant fall är ju “superbrottslingen” och faran-för-allas-säkerhet”  Herr Julian Assange. Kom och hjälp mig säger jag bara! Hans enda brott här i Sverige var att han hade sex med två rubbade kvinnor! Jag undrar; sedan när har Sverige ett så vida och stort  intresse av att jaga misstänkta och/eller brottslingar? Internationella sökningar och arresteringar dessutom? Sverige är ju alla brottslingars paradis, och vi gör allt för att behålla den imagen. Så vems intressee är denne man? Jo, han är USA:s intresse. Detta är ju så löjligt att man inte vet om man ska skratta eller gråta. Igen bevisar Sverige att så fort Store Bror i väst drar i snöret, så hoppar svenne upp och sätter sig på månen, -om det är det SB vill. Undrar hur mycket USA har pröjsat Sverige för att vi ska kunna sätta fast Assange för våldtäckter han inte har begått. Detta är ju ett stort skämt!

Sedan så har vi haft något i detta landet som vi alltid har varit stolta över, och det är vår yttrandefrihet. Numer så kan man tro att det ordet är raderat ur alla ordböcker och lexikon. Det finns inget sådant längre. För råkar du yttra din ärliga åsikt om någon eller något, dvs om du inte är politikst korrekt i dina uttalanden, då blir du kallad alltifrån rasist till allt annat möjligt som både står och inte står i några ordböcker. Vill det sig riktigt illa blir du även anmäld, ännu värre fälld och skadeståndsskyldig. Vart Fan är vi på väg?

Pressen är ett annat organ som gör mig matt. Dom är så köpta dom kan bli. Vilket är beklämmande! Det finns knappast några enastående journalister längre som dyker huvudstupa ner i smutstvätt värd att skriva om, eller som vågar gå ut och gräva upp sanningen om samhället och dess styrande. Ordentliga undersökningar och avslöjanden är ett minne blott. Man kan ju i och för sig, om man har lite stake, skriva för de lite mer “Politiskt Inkorrekta” nyhetsbladen och vara stolt över det, vilket man ju bör vara som journalist. Men deras pressar är ju inte styrda utav regering och Bonnier som betalar miljarder för att dom ska trycka vad dom är tillsagda att trycka, och för att mata folket med halv/osanningar, eller ännu värre, fabricerade “sanningar”. Folket är dessutom väldigt godtrogna och tyvärr så sväljer de flesta allt som skrivs utan att ifrågasätta innehållet det minsta.

Dagens alla meningslösa reality-såpor sedan är en annan sak som får mig att må illa. Urbota patetiskt underhållning enligt mig! Snacka om att ta fokus från de verkliga problemen därute i den “riktiga” världen. Att folk är så lättköpta är skrämmande och tyder på uttorkning av hjärnsubstans. Jag tror på fullaste allvar att samhället med alla styrande medvetet håller på att hjärntvätta sina medborgare och göra dem mindre och mindre intelligenta. Jag tror ärligt och stenhårt på att regeringen och alla andra skuggregeringar systematiskt håller på med en sådan skrämmande process för att deras illegala krig och masslakt ska kunna fortsätta fritt utan att någon lägger sig i eller frågar för mycket. Dom gör oss dumma för att dom lättare ska kunna köra sina race, så att vi medborgare låter bli att rebellera och ifrågasätta.
Folk pratar ju inte ens om vad som händer med världen längre, för det enda som diskuteras numer är hur “Anna” i B-B-huset hade sex med “Jonas”, eller hur säsongens bonde är otrogen. Vi får ju inte glömma den anorektiska serien “Top Model”, där TV talar om hur flickor måste se ut. Är det inte så att just den idealbilden skulle bojkottas? Och så har vi “plastikkirurgerna”, “Paradise Hotel”, plus alla andra efterapade shows från USA som inte är ett dugg stimulerande på hjärnan. Titta bara ute på skolorna. Det är ju inte precis konstigt att eleverna blir dummare och dummare för varje sekel och snart inte klarar av att tänka själva.Ytligheten i samhället är rent äcklig!

Inte blir det heller bättre med alla curling och helikopter-föräldrar, som istället för att lära sina små sessor och prinsar vad livet handlar om och göra dem till ordentliga och ansvarstagande individer,  istället gör ett strålande jobb med att låta dem flyta omkring i en dimmig bubbla av “såpor” och kravlöst leverne………… Skärpning! Har ungar idag över huvudtaget några regler att följa? Barn och ungdomar saknar struktur i livet sägs det och depressionerna i dagens Sverige  är alarmerande. Hmmfr, REALLY?

Och så har vi en annan omstridd och het fråga, nämligen VARGEN! Inkompetensen och arrogansen runt detta djur är även här helt absurd. Alla dessa sk jägare och viltvårdare med sina penisförlängare (vapnen), som springer omkring och sprider den ena skräcksagan efter den andra ute på bygden för att få stöd för det sjuka i att utrota detta djur. Dessa människor är allt annat än friska. Hur kan man över huvudtaget få lov att kalla sig viltvårdare och ha tillstånd att bära vapen när man är så totalt tom på kunskap? Det är skrämmande!
Vi har ett ekosystem, ett system som är i behov av vissa arter och djur för att frodas och överleva. Borde inte naturmänniskor och viltvårdare vara insatta sådant? Det finns en anledning till varför naturen sköter sig som den gör, där människan bara ska hålla sig ur vägen, men det är totalt ointressant för dessa självutnämnda experter. Det som skrämmer än mer dock, är alla dessa blinda dårar som inte ens gör sina egna efterforskningar vad natur, varg och dess beteende anbelangar, utan bara köper all skit som dessa hobbymördare trycker ner i halsen på dem. Herregud! Till dessa dårar hör ju än en gång då våra politiker som även här har noll koll.

Nu när vi ändå är inne på djur, så tål ju också att nämna att djurskyddet i detta landet, det som vi skryter rätt så högljutt om runtom till övriga världen, ju i verkligheten är under all kritik! Vi är ganska så bra på att hytta med fingret och tala om för alla andra vad dom ska göra och inte göra, men vi besitter själva en näst intill sinnesrubbad attityd till djur som är rent av djävulsk.  Med allt som kommit fram om bl a grisfarmar, minkfarmar och annan boskapsskötsel, kan man ju tro att vi är helt fria från empati och medkänsla. Psykopat kallas väl det?

Förresten, i många kommuner runtom i landet har många högt uppsatta och politiker varit på tapeten där deras namn florerat i samma mening som “djurplågeri”. Våra arroganta politiker missköter inte bara sina uppdrag på sin arbetsplats utan är även på fritiden inte det minsta intresserade utav de som står i våra lagböcker. Dom sysslar med djurplågeri, och blir anmälda dessutom. Jag har alltid undrat varför djurplågare och tjuvjägare ALDRIG behöver ta konsekvenserna när de bryter mot lagen? Men när man ser på det stora hela så är det inte så konstigt att brottslingar av alla de slag så lätt kommer undan här i landet, politikerna är ju de största brottslingarna av alla, och dom ser ju förmodligen inte ens att ett brott begåtts. De som sitter med makt på hand att förändra något till det bättre i landet är större skitstövlar än någon annan. Hur blir dom tilldelade sina tjänster undrar jag?
Missköter jag mitt jobb som personlig assistent så får jag en spark i r*ven, och det snabbt. Hur kommer det sig då att politiker som missköter sig och sina uppdrag får den ena chansen på den andra? Dom blir även omplacerade, ofta till bättre tjänster med MER ansvar, därtill följer ju även då bättre betalt naturligtvis(???) eller så får dom en fallskärm på flera miljoner. Det är SKANDAL!

Alla länder utan Sverige självt, ser hur vi förgör oss själva och hur politikerna bara fortsätter att trampa på i samma anda och låtsas att problemen inte finns. Dom kör över oss igen och igen, och vi låter det bara ske!

Det finns dock ännu en sak som gör mig så otroligt besviken, förbannad, ledsen och som fyller mig med nästintill okontrollerad vrede, och det är när vänner och även en del familje/släkt-medlemmar bara drar sig undan utav pur feghet eller ovilja att ens försöka att påverka detta raserade samhälle. När man hör korridorsnack och det enastående raseriet runt köksbordet angående allt det ovannämnda kan man tro att var och varje själ är beredd att springa ut på gator och torg i protest med stridsyxan i högsta hugg. Men nej då, det går ju inte för sig.
Man vill gärna ha en förändring dock, men man vill inte vara med och skapa/kräva en sådan. Man vill inte stöta sig med någon eller göra sig “obekväm”, eller säga “fel saker” (???) Vadå säga fel saker??? Regeringen gör och säger ju fel hela tiden!

Jag hör ofta folk som bara rycker på axlarna och säger att  “jag skiter i hur och vad som händer, för jag lever inte för alltid ändå, och den dán världen går under har jag varit död länge”- “Vidare så finns det inget jag kan göra själv ändå”……….  Hur FASEN kan man rättfärdiga sin lat/feghet och ovilja att göra samhället bättre med ett sådant argument och skitprat? Hur FASEN kan någon vara så fullständigt trög och oansvarig undrar jag? Det finns väl många sätt att protestera på, eller? Men ok, du kanske är död och begraven då säger jag, men våra barn är det inte. De är kvar här, och det är de som får leva vidare med skiten. Det är de som blir regeringens nickedockor och icke självtänkande varelser, -robotar är nog en bra liknelse, och som vi dumpar medvetet all skit på. Och DET,  för att man själv är feg och väljer att blunda och inte tar tag i situationen nu.
De barn du sopar vägen för idag och säger dig älska så högt, är det så här du bevisar din kärlek till dem?

En liten liten näsa i ett ansikte så sött
Och fjunigt hår på hjässan jag kan aldrig se mig trött
Dina fötter är så mjuka med sina tår så små
Liksom dina rara händer, som det sitter söta fingrar på

Din doft är ljuvlig, din hud så len och underbar
Mina sinnen fylls av lycka vid varje andetag jag tar
Du är så fin, så oskuldsfull och ren
Och jag vill hålla om dig hårt vid min brasas varma sken

Din blick är klar och livlig som bäckens rinnande vatten
Och den lyser upp som stjärnorna på himmelen om natten
Om månen inte funnits där, som den gjorde även långt innan mig
Så skulle jag tro att den fötts och hängts upp bara just för dig

Hela denna vackra värld, alla under i och runtomkring
Vill jag ge dig på din färd, det kostar ingenting
Låt mig vara en borg där lycka, värme och trygghet bor
Du kan alltid vända dig till mig, även när du blir stor

Jag vill för alltid finnas vid din sida
Vill ha dig hos mig och med dig genom tiden skrida
Och gå med dig ifrån morgon till sen kväll
För du är ju så gudomlig och så snäll

Tiden rusar dock iväg, så otroligt fort
Du växer och du mognar, och ditt liv blir rikt och stort
Jag kommer att sakna dig lilla vän,  med tiden ju alltmer
Då jag på avstånd bara, får ta del av hur din utveckling sker

Alva-dockan min, mitt hjärta kommer alltid för dig brinna
Och jag kommer alltid finnas här, aldrig ifrån dig att försvinna
Du är så värdefull, ja, en gåva till jorden och till mig
Och hela mitt liv och längre, ska jag avguda och älska just dig

Jag har aldrig behövt planera eller förbereda någon julafton någonsin, utan har alltid bara varit inbjuden till julbord som andra entusiastiskt arbetat sig med och har skapat. Mamma t ex, är en av dem som alltid har fixat och donat med mat etc, och velat ha alla nära och kära omkring sig denna dag. Jag har glatt slagit ner rumpan vid bordet givetvis tillsammans med mina underbara bröder bland andra och ätit utav den traditionella maten som skinka, Jansson, Korv och köttbullar, sill, ägg, äggost, vörtbröd, ost och annat. Man vräker i sig tills man nästan bara mår illa, men just för att det är Jul fortsätter man att äta för att det är ju så gott, -och så är det ju som sagt inte Jul varje dag. Det är enda dagen på året som i alla fall min familj frossar i denna sortens buffé, förutom då vid påsken, där det finns vissa likheter i utbudet.

Hur som haver så har denna julen 2010 tillfallit  oss, min blivande man (Ron) och mig att planera, och det känns faktiskt otroligt bra. Jag ser fram emot allt stök och matlagning, dels för att det är första gången vi planerar och dels för att det denna gången inte kommer att vara det typiska och traditionella julbordet. Inte i mina ögon sett eller vad jag är van vid. Det blir en mix av svenskt och amerikanskt, plus lite till som kommer att mätta allas magar, förhoppningsvis
Vi kommer givetvis att ha skinka men även kalkon, och jag riktigt längtar till dofterna från just dessa två rätter. Båda ska glaseras och griljeras, men kalkonen ska även fyllas. Vidare så kommer jag att göra en annan variant av Janssons frestelse, för istället för att bara använda mig av potatis, lök och ansjovis kommer jag även att ha morötter, palsternacka och selleri däri. Låter inte det som “Yum” så säg?
Det blir även chilibakad klyftpotatis, Ratatouille, fylld köttfärsrulle, vitlöksstekt broccoli, brysselkålsallad, sås och min hemlagade plommonchutney, vintersallad, senapssill, löksill, vörtbröd, stekpannebröd, filmjölksbröd, ost, äggost, ris a-la malta, mandelkaka, tårta, julmust, vin och öl.

Hemlagade Mozartkulor, kola och knäck kommer också att glädja våra smaklökar, liksom glöggen med sitt russin/mandelgodis
Jag är inte speciellt förtjust i alla de nya glöggsorterna utan stannar vid den traditionella.

En annan mycket intressant sak väl värt att nämna är vårt nya matsalsbord som flyttar in i matsalen dan före dopparedán. Ron har gjort det alldeles själv utav gamla golvplankor som kommer från ett sågverk som kollapsade under all snö förra vintern. Och han har gjort det precis så som jag vill ha det, -tungt, rustikt, rått och stort. Det är fantastiskt! Det får lätt plats 18 pers runt bordet, vilket är väldigt bra eftersom 17 pers kommer att njuta god mat vid detta bord under två dagar, alltså julafton och juldagen. 5 utav dessa övernattar här.

Julgranen är ännu ett objekt som jag tycker ska bli spännande att ta in i år. Vi har nämligen fått tillåtelse att gå ut i skogen och hugga ner vår egen gran här på Treschows marker, och det ska bli så enormt kul att klä den med en massa vackra kulor, glitter och belysning. För övrigt så pyntar jag ganska så sparsamt med bara stjärnor och adventsstakar i alla fönster, och ett fåtal tomtar lite här och var. Stearinljus och värmeljus finns det gott om kan jag säga. Jag bara älskar skenet av tända ljus. Det blir så mysigt. Granen är ett något helt annat dock. Den ska vara tjock, stor och ståtlig med ett gäng smyckning. Även utomhus kommer jag att pynta till det med lyktor, marshaller och granris, så förhoppningsvis kommer även snön att ligga kvar. Vintervädret får gärna hänga i fram till nyår, sedan får det vända för min del. Just nu i denna stund har vi -10 grader.

Som sagt så kommer många från min egen familj att närvara, men jag skulle även önska att Rons familjemedlemmar kunde fira med oss. Dom befinner sig tyvär på andra platser på klotet som San francisco, Texas, Ohio, och Florida. Vi får väl se hur det blir nästa år.

Nä, mina vänner. Nu ropar plikten. Det är dags att börja med julstöket.

Ha en riktigt God Jul alla ni som läser detta. -Ja, alla andra också för den delen.

..♪♫.. Happy Birthday to Google, Happy Birthday to you. Happy Birthday, Happy Birthdaaay. Happy Birthday to youuu!

Ronald says: Old Glory flies above Karsta Gård today. I want to honor those who lost their lives in the tragic events of 9 years ago and to pay my respects to their families for their loss and suffering. I do not support the wars being fought as a result of the events of 9/11. I do, however support the men and women who fight these wars every second of every day that passes.

Their extreme sacrifices and courage reach far beyond the call of duty. I honor those who have payed the ultimate price during their service to the United States and I hurt for their families. I thank those of you who continued to serve long after I left the Corps and have had to fight wars spanning two decades. Your thankless service has not gone unnoticed by me or my loved ones. Semper Fi.

Today I’m going to ask each of you to do something that may be a bit different from your normal 9/11 observances. Something you may never have done since 09-11-01.

I’m asking each of you to step outside the box and ask yourself a question. Regardless of your beliefs about what happened on 9/11 or who is responsible I challenge each of you to learn something new this weekend about the rising questions surrounding the “Official Story.”

The Official Story just doesn’t add up. It is incomplete. I would like to know why no one has been charged and convicted for the attacks of 9/11. It has been 9 years.

Why is Osama Bin Laden no longer wanted by our government for the attacks of 9/11? The official answer: “The FBI has no hard evidence connecting Bin Laden with the 9/11 attacks on America” – FBI spokesman Rex Tomb

Why has no one been held responsible for the single largest collapse of our Nation’s defense and the inability to keep cave dwellers from attacking the Pentagon? A one half trillion dollar defense network should at least buy us that peace of mind.

We owe it to the WORLD to question authority. We as the greatest nation in the history of civilization have fallen from grace in the eyes of so many. That bothers me. It should bother you. We are not barbarians. Complete authority and control without checks and balances is a dangerous thing. We’ve seen it time and time again throughout history. These are not Right and Left isle issues. These are Right and Wrong issues!

Who stood to gain the most from the events of 9/11 and everything that has happened since? Who continues to gain and profit this very day?

Ask yourself one question this weekend and research to find the answer. I’m not asking you to believe everything you read because it’s simply not possible. Believing everything one reads and hears is how we got here in the first place. If you have no idea what I’m talking about and don’t know what questions there are to ask; you might start here: http://www.wanttoknow.info/officialsquestion911commissionreport

Learn something new this weekend. Question the ‘Grown-ups’ and the ‘Official Story.’ We owe it to the memories of the slaughtered innocent. Seek the Truth.

I would have no objection to any of you re-posting this entire thread on your wall or blog or link it to your favorite social media site, if you felt compelled to do so. In fact, I encourage it.

I would also like to hear what questions you have about the events of 9/11. Any question at all. There are no stupid questions! Post your questions below, it may open a new line of thought for me. Thanks!

Jag Kräks

Jag skulle kunna sitta här och skriva om allt som gör mig så fruktansvärt förbannad i denna dagens värld.
Jag skulle kunna sitta och prata om vad jag tycker om Moské-bygget på Manhattan, inte långt ifrån minnesplatsen Ground Zero, som ju i verkligheten inte alls ens är i närheten av den verkliga sanningen och som man ju märker om man engagerar sig i lite research.  I och för sig så kan man läsa om det på min FB-wall, där jag även har lagt in länkar till bl a WTC-attacken som jag tycker att alla ska titta på, och “The Daily News” med Jon Stewart.

Jag kan sitta här och spy galla om våra egna politikers hyckleri och sandlådebeteende för att vinna väljare till det stundande valet. Eller varför inte bara rätt och slätt gasta ur mig min vrede och vad jag tycker och tänker om hur korrupt, maktgalet och pengastyrande världen är, -inklusive vårt eget avlånga land.

Det som retar mig så till den grad att jag nästan sliter av mig håret är den godtyckliga politiken som förs och “what’s in it for me” attityden?

Jag kan ju oxå tala om varför jag tycker att EU är ett stort jävla skämt med deras korrupta “verksamhet” och politik. Ett enat Europa (???) Det måste ju vara det största skämtet som toppar alla listor.  Efter alla dessa år har fortfarande inget enande vuxit fram. Tvärtom! Det kommer heller aldrig att ske, och vem ska vi skylla det på?

Jag kommer alltid att undra om EU-valet var uppgjort redan innan, eller om majoriteten av svenska folket verkligen gick på den dunderblåsningen och trodde på alla de rosa och romantiska dimmor som våra kära politiker blåste in i ögonen på oss.  Hur som haver så verkar det ändå vara för sent, och som vanligt sitter bara svensken och surar, – och värst av allt tiger. Runt alla köksbord i hemmen eller korridorsnacket på jobben är det annat ljud i skällan dock, det har man ju hört en och tio gånger. Men som sagt; det hjälper ju inte.

Ibland så skulle jag bara vilja dra ur kontakten och barrikadera mig ifrån resten av världen och dess sinnessjuka attityd till mycket. Men det går ju inte.

Det som upprör mest nu dock, plus lite annat,  som jag ska dra upp här är den respektlösa, ofattbara och forfarande på tapeten sjuka lust att döda och tortera djur.  Och detta händer bl a i ett årtionde som 2010, i ett land som påstår sig ha det bästa och mest perfekta djurskydd och förståelse för allt levande som går omkring ute i vildmarken. Alltså detta vårat avlånga land. Jag säger bara; perfect my ass!

Låt oss prata om jägarkåren en stund med dess anhang. Varför blir inte den gängen tillräckligt ifrågasatta, polisanmälda och/eller ifråntagna sina licenser, eller förresten, varför inte bara kollektivstraffa förstörarna?
Det hade säkert inte dröjt speciellt länge förrän de verkliga skitstövlarna hade blivit uthängda om det blev tal om kollektivstraff. Jag vill ju inte tro att alla jägare är arroganta svin, eller rättare sagt, jag vet att så inte är fallet, men de som sitter och skryter och talar om hur dom tjuvjagar och lägger ut gift för att ta död på vargen, är de som ska betala dyrt. Vilket jävla sjukt jägarbeteende! De som vet och sitter på värdefull information ang en sådan aktivitet/verksamhet ska straffas lika hårt.

Att våra politiker sedan bara sväljer dessa utrotninglakejers dynga utan att ens ta reda på verkliga fakta om, som i detta fallet då handlar om vargen är mycket störande. Att inte lyfta ens ett finger eller höja ett ögonbryn är inte bara ytterligare bevis på ett nonchalant ointresse utan total inkompetens  och arrogans.  Dom har INGEN som helst kunskap eller förståelse för moder natur med alla dess invånare, ännu mer skrämmande dock, dom har noll intresse av att bevara denna.

Alla de lågintelligenta varelser som låter sig övertalas och hjärntvättas av detta jägarpack och mördare borde ju straffas för att dom yttrar sig. När man inte ens bryr sig om att ta reda på “den andra versionen av en story” för att SEDAN skapa sig en uppfattning och en åsikt, så ska man bara hålla käften. Man borde kunna kräva skadestånd för att man tvingas lyssna på deras patetiska argument.

Här låter sig alltså även våra, vad vi vill tro och hoppas på, högintelligenta makthavare genomgå hjärntvätt av en minoritet inom en hobbyverksamhet som jägarkåren, som inget annat gör än springer omkring därute i vildmarken och leker hövdingar med dragna vapen (inte alla) och kräver att man ska skjuta av varenda varg för att den är ett skadedjur. ETT SKADEDJUR?
Är dom friska? Finns det ett större och grymmare skadedjur än människan själv frågar jag då? Och VEM har från början givit oss/dem rätten att invadera och göra skada överallt?
Just bara för att vi ser oss själva som övermän och den intelligentaste av varelser, har vi då rätt att tortera att ta livet av andra och annat, enligt människan, något som då är mindre intelligent? Om det är så vi ska tolka vår “självutnämda överhet” så varför inte göra följande:

Vi kan ju börja med att bestämma vem som har rätt att leva vidare utav skadedjuret människan och sedan de mindre intelligenta,  eller varför inte börja med alla som suger ut samhället, för dom har vi ju ingen användning för ändå, eller hur? De är i mina ögon sett skadedjur.
Sedan kan vi fortsätta med alla handikappade och mindre lyckligt lottade hälsomässigt, som ju oxå då bara kostar samhället en massa pengar och inget tillför.

Vi kan sedan köra vidare med inavelsutrotning inom människosläktet när vi ändå är igång, för det finns ju en hel del sådant här i landet nu tydligen.  Något som man för övrigt försöker att föhindra inom djurraserna. Varför då inte bland människorasen undrar jag, för det är väl inte bättre med mänskliga missfoster? Enligt naturens lagar så ska den svaga dö. Så varför envisas vi då med att hålla alla sjuka vid liv? Och om vi nu anser att vi är så perfekta och sunda så ska väl de generna föras vidare och de svaga utrotas, eller? Dom tillför ju ändå ingenting och kan/ska heller inte fortplanta sig.
Om vi nu är så jävla duktiga, kloka och intelligenta, hur kan vi då låta världen se ut som den gör med all bedrövelse?

Vi får ju sedan inte glömma alla dementa och på annat sätt svaga och mindre friska äldre runtom på alla servicehus och äldreboende, som politikerna egentligen ändå bara vill ska kola-vippen, och det snarast. Att dom får sämre och sämre ekonomi och vård är väl kanske regeringens sätt att ta död på dem.
Vi ska heller inte tillåta handikappade barn överleva, speciellt inte de som är gravt handikappade och/eller skadade vid födseln, då det igen, bara kommer att kosta pengar. Det bästa vore ju då att dessa  avlivas på plats så att säga.

Och så har vi ju alla de invandrare som släpps in,  de som INTE HAR FÖR att tillföra samhället något annat än problem, kriminalitet och andra bekymmer. Ska vi radda upp dem och skjuta skallen av dessa oxå? För dessa människor är ju skadedjur om nåt!

Om vi nu ska börja diskutera utrotning, så börja först och främst då med människan säger jag. Hälften av jordens befolkning tillför inget gott ändå, så bort med skiten och ge moder jord en chance till återhämtning.

Att göra sig av med allt slödder är en bra början på ett perfekt samhälle, eller hur? Men se nej det går ju inte utropar någon då! Man kan väl inte ta död på MÄNNISKOR?!
VARFÖR INTE DÅ!!! Det kan man väl visst säger jag! Titta på USA. Dom har tagit död på flera hundra tusen, oskyldiga människor, runtom hela världen dessutom, med sina krig. Men då helt plötsligt är det ok att döda, eller hur? Men om man inte kan skylla det på krig är det ingen som vill ha det på sitt samvete och ansvar att ha tagit livet av en annan människa (förutom då kriminella band som inget samvete har, och vissa stater i USA som har avrättning som straff).

Inte ens pedofiler, barnmisshandlare, mördare eller våldtäcksmän blir straffade för sina hemskheter och omänskliga brott i detta landet! Utan det tycks synd om dem, dom får gå igenom några helt meningslösa terapistunder, och dom får den ena chancen efter den andra serverad för att någon blåögd och blödig jävel tror på att man kan omvända och “hela” dessa sjuka hjärnor, och göra dem till hederliga och friska medborgare som rättar sig in i samhället så småningom.  För det har han/hon sagt……   ELLER HUR!!!
Dom  totalt skiter i det! Fatta det någon gång vill man skrika! Dom bara fortsätter sina race inom den kriminella världen. Herregud! Dom styr ju sin kriminella verksamhet innanför fängelsets murar! Om dom nu skulle hamna där vill säga. Polisen och regeringen vet om det och tillåter det! Är det då ingen som fattar att detta är ett “släkte” helt fria från skrupler, empati och rosafärgade drömmar? Deras mål är pengar och makt, inget annat! Inte helt olikt våra politiker faktiskt, och de kommer ALDRIG att kunna “botas”. Så jag säger bort med skadedjuren!

Vi har vår varg. Ett otroligt vackert, intelligent och smidigt djur som tillhör naturen och vår underbara fauna. Ett djur som bara går omkring och gör vad vargar gör och är skapta för att göra för att överleva, och som INTE skadar någon människa. Så till vida man nu inte blir alltför närgången och kaxig vill säga, som människan ALLTID har en tendens att göra och bli överallt och som inte klarar av att lämna något ifred eller hålla avstånd. Men vargen däremot, den ska bara skjutas av för att den finns och för att någon skitstövel har bestämt sig för att den är ett skadedjur. Vad fan liknar det?

Man måste ha ett ganska så innehållslöst och patetiskt liv när man gör allt och inte skyr några medel alls för att få igång ett helt onödigt och urbarnsligt varghat. Stackars satar! Jag anser att dessa sk jägare med anhang kan/ska liknas en sektverksamhet, och sekter har alltid ansetts som vrickade och skadliga och måste bort, eller hur? Så igen, bort med dessa skadedjur!
Eftersom nu jag då personligen tycker att alla sådana släkten som ovannämnda har förbrukat sin rätt att leva, vem ska då radda upp dessa kräk för avrättning?

Om man nu har bestämt sig för att bara hata någon eller något, ta då först reda på fakta och hata sedan med ansvar istället för att ränna runt med en massa uttröttande påståenden och gamla sagor.

Vargfrågan här är ju egentligen ganska så “harmlös” med tanke på vad människor runtom i övriga världen är kapabla till när det gäller djur och djurhållning. Vad tigrar och björnar i Asien får utstå och gå igenom exempelvis är mer än bara barbariskt, det är totalt sinnesrubbat.
Valjakten som japanerna och norrmännen roar sig med, och som ju ÄR en brottslig verksamhet enligt internationell lag görs det heller inte tillräcklig mot. Hur svårt kan det vara för makten att åka ut på haven och bara arrestera dessa kräk på plats och “in action”? Man vill inte! Det är inte viktigt. För annars hade man gjort det. Igen, så bevisar inte det något annat än ett nonchalant ointresse av att skydda och bevara. Vidare så ligger det en jävla massa pengar och hägrar för alla inblandade och brottslingar.
Mitt sätt att se detta är att det inte bara är de som utför själva akten som är kriminella, utan så länge överheten inget gör för att stoppa vansinnet så är dom lika stora mördare och därmed också skyldiga till brott.

Sedan så har vi hundjakt och hur dessa flås levande i Öststaterna (jag kallar det fortfarande så) är lika sinnessjukt och ofattbart det. Och det bara fortgår för att någon subba ska få gå omkring i hundpäls.
En noshörning i Afrika är med all säkerhet inte heller särskilt glad över hur man sågar av hans nos och bara lämnas att dö. Elefantbetar är ju ganska så populärt oxå.
Sedan så har vi Bolivianerna som övar skytte på upphängda, till en början levande hundar.
Vi har kyckling/grisfarmarna och all övrig usel och helt oacceptabel boskaps/djur-hållning överallt i världen, INKLUSIVE här i perfekta sverige. Jag har inte ens lust att skriva mitt land med stort s som ni kanske märker.
Jägarkräken som “ridandes” på sina snöscootrar stressar ihjäl en björnhona uppe i norra Sverige ska bara skjutas och slängas till, låt oss säga vargarna.

Jag mår illa av människans sätt att behandla djur bara för att hon/han kan.

Vad tror människan att hon/han är? Jag tror att många har glömt, trots att vi blir påminda dagligen om vår sårbarhet genom naturkatastrofer etc, att vi inte är förmer än något annat liv på jorden. På ett sätt är det ju tur att det finns något förmer och kraftfullare därute än människans banala tro på sin egen övermäktighet.

Min första tanke när jag vaknade och slog upp mina gröna igår morse var; jag har inga “måsten” idag, mer än att ta hand om min pälsfavorit. Yohooo!

Det händer inte så ofta att jag ligger och drar mig men igår gjorde jag faktiskt det. Jag var väldigt trött när jag gick och lade mig kvällen innan och kände mig nästan sjuk, men jag sov rätt så bra ändå och längre än vad jag brukar. Det hör ju inte till vanligheten att jag sover länge men kroppen tar väl ut den vila den behöver. Det är vad jag har hört i alla fall

På tal om vila så är jag nu för tiden mycket bättre på att ge min kropp det den kräver, i jämförelse med vad jag har varit förut. Jag har fortfarande långt att gå enligt mannen i mitt liv som inte håller med helt ut, men jag har tagit till mig en hel del, tycker jag i alla fall.
Jag har också blivit bättre på att ta dagen som den kommer istället för att flänga runt som om håret brinner för att hinna med allt möjligt.

Förutom jobb, hund och man har jag inga behov eller självskapade krav på mig själv att hinna med tvätten, handla, städa, laga mat, sporta, umgås eller “parta” med en massa kända och okända människor. Heller inte att springa ut och införskaffa det senaste i teknologins värld. Jag känner inte något behov att att springa på spa-anläggningar eller flänga runt och jaga något som en hel del människor, speciellt kvinnor gör och som dom inte har något för, – nämligen den eviga ungdomen.

Evig ungdom finns inte på burk någonstans att finna, så den har inget coolt påhittat eller säljbart namn. Tiden kan du inte få stopp på eller vrida tillbaka, och man blir bara äldre för var sekund som visaren slår. Det finns inget botemedel eller serum som kan blockera tidens framfart. Och du hittar absolut inga mirakelmetoder någonstans för att stoppa livs/åldringsprocessen, hur gärna vi än vill. Det är den hårda men sanna verkligheten så VARFÖR i himmelens namn kastar man bort så mycket dyrbar tid på detta ouppnåliga projekt, och vägrar att inte inse att det aldrig kommer att gå?
Denna jakt på ungdom och ytligheter är ett sätt att springa ifrån sig själv tycker jag, men det är ju min åsikt.

Det sistnämda har jag personligen slutat med för länge sedan. Redan innan jag var trettio fyllda insåg jag att det faktiskt bara är att gilla läget och acceptera att vi blir äldre.
Man kan ju givetvis se till att man har något sånär sunda vanor och motionera i måttliga mängder, och även hänga med lite grand i modesvängen för att se så bra ut som möjligt under tiden som vi åldras. Alltså helt och slätt göra det bästa av det man har. Men ju mer man strävar efter att se ut som en tonåring när man nått 40-45-50sträcket är ju bara sjukt och ju mer patetisk framstår man. Detta är ju igen då min åsikt, och jag tvingar ingen att tycka som jag gör.

Nu undrar säkert alla som läser denna blogg varför jag skriver om detta, eller hur? Sanningen är den att jag har varit med om en hel del som fått mig att tänka till och omvärdera en massa saker i tillvaron. Jag har insett att vi slösar verkligen bort otroligt mycket tid på att komma så långt från verkligheten som vi bara kan och leva i ett plastsamhälle och låtsasparadis.

I grund och botten har jag alltid varit den jag är idag och har inte förändrats så mycket under alla år som gått. Något som min familj och gamla vänner från barndomen kan intyga.
Jag har alltid varit lite “djup” och sökande, dock inte alls religiös, men jag vill ändå tro på att “något” annat och mycket högre finns därute. Jag tror definitivt inte på att vi människor är ensamma här i universum. Tvärtom! Och vi har faktiskt ingenting att säga till om, – om nu ödet vill annorlunda.

Uttrycket “man lever bara en gång” är väl så sant och många “lever” också därefter, -men man kan ryckas bort när och hur tidigt som helst. There’s no mercy there folks! Livet tar ingen hänsyn till det du personligen vill hinna med. DET däremot, är något som jag tänker på allt oftare. Det betyder naturligtvis inte att jag har slutat att leva för att jag ändå kommer att dö en dag, absolut inte! Jag prioriterar annat och annorlunda nu helt enkelt, och sätter högre värde på de mindre sakerna.

Innebörden av att “leva livet” uppfattas ju dock av alla väldigt olika, men för mig är det att vakna ännu en morgon, att stiga ur sängen och titta ut genom fönstret och veta att jag får uppleva ännu en stilla och rofylld sådan. Sedan så spelar det egentligen ingen roll om solen skiner eller ej (trots att jag nu längtar efter lite värme). När jag sedan vänder mig om från fönstret och ser mitt ljuvliga pälsverk till hund som ligger där på den tjocka mattan och ser på mig med sina chokladbruna ögon, och bara väntar på att få springa nerför trappan till hallen för att gå ut på morgonpromenad, då ler hela jag inombords och halva dagen är för mig då redan gjord

Jag har kommit fram till det faktum att jag har det väldigt bra som jag har det, och jag är tacksam för varje minut. Att kunna gå ut och fylla lungorna med klar och frisk luft närhelst jag vill, och omfamna och uppskatta det “lilla” i tillvaron är guld värt. Även alla maskrosor på min gräsmatta upplever jag som vackra i denna stund.

Jag bor på en underbar plats i vårt avlånga och ännu så länge vackra land, där jag möter naturens under varje dag eller bara betraktar den på håll, – något som för mig betyder enormt mycket och som får mig att känna mig levande.
Jag är barnsligt förtjust i alla vilda djur och kan stå och titta på dem i flera timmar när de gör vad djur gör. Det finns inget härligare i mina ögon. Hela världen blir sprakande och färggrann på bara några sekunder när jag står och ser hur bara en hare sitter och tuggar på ogräset i min trädgård, eller när rådjuren, älgarna eller räven går förbi. Hela jag fylls av lycka i dessa stunder.

Jag älskar att se gladan och alla de andra rovfåglarna sväva i vinden, eller att lyssna till småfåglarnas sång och kvitter hela dagen lång. Även kajan och kråkan blir riktigt snygga, – på nära håll
Ibland låter det som om jag har varenda fågel i hela Sverige här i träden utanför, och jag skrattar alltid när jag hör “tokiga” tofsvipan. Den låter som ett komiskt billarm över åkrarna och den flyger och dyker som om den vore “hög” på något.
Det spelar ingen roll att det förmodligen är samma fåglar och samma melodier varje morgon, för jag njuter detsamma av allt detta varje dag som om det vore första gången jag ser och hör det.

Jag tycker att jag är mycket lycklig lottad som får se och vara med om detta. Det sprider ett speciellt lugn inom och hos mig som jag inte vill byta bort mot någonting annat.
Jag har sedan barnsben fått lära mig att respektera allt vad naturen har att erbjuda och att uppskatta och älska allt det levande. Jag brukar tänka som så att om alla delade min uppfattning och mina åsikter så hade världen självklart sett väldigt annorlunda ut. Vad vacker den skulle vara då! Alla skulle respektera allt och varandra och veta sin plats. Överallt skulle det vara fred.
Jag vet egentligen inte varför men jag kommer att tänka på just Anita Hegerland som sjöng “Jag Ska Måla Hela Världen Lilla Mamma” 1970-71 när jag skriver det här.

Allt detta och mycket annat, förutom Anita Hegerland, är saker som jag tänker på när jag sitter i min bil till eller ifrån jobbet. Jag tänker på hur vackert livet borde vara för alla och egentligen är om man bara vill, och jag är så oerhört tacksam för allt som jag får ta del av . Var dag ÄR verkligen en gåva har jag insett. Och trots att man inte ska prata i telefon under tiden som man kör bil, ringer jag ofta till antingen min mor eller någon av mina bröder för att jag helt och enkelt bara vill höra deras röster.

Jag tänker oxå på hur jag i så många år prioriterat fel saker. Det är inte alls konstigt att man är eller har varit deprimerad och/eller lidit av alla möjliga åkommor i detta dagens samhälle, för man har ju totalt glömt av att leva och uppskatta det man har. Man har bara strävat efter en massa ting och tagit alltför mycket för givet.

Morgondagen är inte alls så självklar som de flesta tror eller vill att den ska vara. Livet är inte skyldig någon någonting. Jag tycker att var och en ska beakta det emellanåt. Jag gör det.
Idag är för mig en otrolig gåva. En gåva som tyvärr inte är en annan liten människa lika självklar. En liten människa som jag känner.

Till skillnad från mitt tidigare inlägg då jag inte kunde nämna vad jag syftade på, så kommer här ett annat där jag däremot kan vädra allt vad jag orkar.

Det handlar om att söka jobb är i dagens Sverige, vilket inte är något svårt alls. Man har ju internet, och det finns hur mycket jobb som helst därute! Där annonserar alla från Arbetsförmedlingen till Manpower. Det är bara att sätta sig ned och surfa ut på webben och leta efter just din “grej”. Det finns nog inget bekvämare sätt att skicka iväg sitt CV på till de  olika arbetsplatserna som genom datorn och internet? Jag tror inte det i alla fall.

Man hittar en annons som tilltalar en, läser igenom en den, tycker till och svarar med CV och personlig beskrivning och klickar sedan på “skicka” eller “send”, beroende på vilket språk just din dator är inställd på. Fantastiskt enkelt och bra, eller hur? Du slipper dessutom att knalla ner till Arbetsförmedlingen och slösa bort “precious time”, för det är precis det du gör där och du får ändå ingen hjälp. Personligen så känner jag inte en endaste människa som har blivit hjälpt utav dem.

Allt är kanon med internet, det tror jag de allra flesta håller med om.  Sättet och möjligheterna att kommunicera på finns det inget som slår och så enkelt är det. Du sitter där i hemmets lugna vrå och sköter allt. Inget kan bli bättre. – Fel!

Om jag nu bara ska prata om mina egna erfarenheter så håller jag med om att internet och allt runtom det är kanon. Så långt håller jag fullständigt med. Dock inte när du söker jobb.  I de flesta annonser står det att dom vill att du ska söka tjänsten via email. Ok, lättare finns ju inte tänker man då. Det är nu som den första besvikelsen kommer.

Jag har nog skickat in ett 80-tal ansökningar till kommuner och privatföretag, och utav alla dessa så har kanske 4 stycken svarat.  4 STYCKEN!
När man inget hört på några dagar, eller rent av veckor så ringer man upp föremålet, som, om dom ens svarar säger till dig att du måste söka via email. Du talar om att du så gjort och skulle vilja tala med personen ifråga som söker personal, vilket oftast är den du talar med redan, som säger åt dig att skicka in ditt CV ytterligare en gång för det har nog “kommit bort”, och så skickar du ett nytt och samma sak upprepar sig. Det är ju urkasst?

Hur mycket värdefull tid rinner inte bara förbi under tiden som du väntar på att Någon ska höra av sig?
Jag undrar om de personer som sitter och behandlar jobbansökningar tror att jobbsök är ett välbetalt yrke eftersom det tar sån tid att svara, när och OM dom över huvudtaget  befattar sig med att svara vill säga? Dom tänker tydligen inte på att människan som avfyrat sin ansökan är i ett behov av inkomst och vill inget hellre än att få svar på om en intervju kan vara aktuell t ex. Man kan ju oxå meddela om platsen är tillsatt, eller hur? Men nej!
Att man dessutom kommit upp i en ålder som “nästan” 50 underlättar inte heller kan jag bara säga. Inte ens ett snyggt bifogat foto hjälper, för “siffran 50″ kan du inte retuschera.

Sedan när det gäller kraven dom ställer på arbetssökande så kan man undra om dom har “alla hemma” (???) Du måste vara mogen och service minded (ett favo-uttryck man gärna använder idag)  eller servicemedveten som det heter på svenska, sedan ska du ha flera års utbildning, lång arbetslivserfarenhet, – helst inom olika områden, inga barn, egen bil, du ska vara stresstålig och så “flexibel” att du klarar av och vill tänja ut-och-in på dig själv och jobba när ingen annan vill.
Du ska älska att ha många bollar i luften samtidigt, och älska ett högt tempo! Och förlåt! Jag höll på att glömma; du ska vara 20 år gammal (???)

Hur i helvete  går det ihop? Ponera nu att man skulle vara allt det där dom letar efter i sin sökning efter personal, så är det kört ändå, för den där “siffran 50″ går ändå emot dig. Även om chancen till de ovan nämnda kraven är betydligt mycket större att hitta hos en äldre sökande så har du inte en suck!  Förstår ni dilemmat?

Det finns ingen 20-åring i hela denna världen som kan ha all denna mogenhet, erfarenhet och arbetssätt som deras sk “kompetenta företag” kräver.
Jag undrar oxå varför man alltid ska kunna ha ett “gäng bollar i luften” samtidigt och “älska högt tempo”? Vadå högt tempo? Vad är det för fel med att arbeta i sund takt?
Och varför måste alltid “högt tempo” vara ett huvudkrav? Är det på något vis häftigt och “coolt” att springa omkring och stressa som om håret brinner?

Enligt min egen erfarenhet så finns det INGEN som mår bra eller klarar av att leverera till 100% under sådana arbetsförhållanden någon längre tid,  och utan att känna stressymptom. Att vilja ha “tusen bollar i luften” samtidigt som “flexibiliteten” vränger ut och in på dig i kombination med “högt tempo” är rena löjan! INGEN vill det och det ÄR inte coolt! Det är sjukt i min åsikt. Man lever bara en gång och under den tiden vill jag just det, leva och vara frisk. Ingen tackar dig för att du bränner ut dig själv, allra minst den som anställt dig.

Varför är det inte coolt att arbeta i normaltakt, så att man slipper vara programmerad att ränna med huvudet rakt in i tegelväggen så småningom? När du väl gjort det är det inte så mycket med högt tempo ändå längre, eller hur?

Vidare så uppriktigt hatar jag dessa äppelkäcka och “smöriga” chefer som sitter där och tror att dom är Guds gåva till den hårt sökande/arbetande och kämpande människan. Vad fan är det med folk nu för tiden. Till råga på allt så får man inte ens tillräckligt betalt om man nu försöker vara alla till lags och en  “super man/woman” .

Det finns INGEN som är vad företagen så gärna vill ha! Ingen mänsklig varelse i alla fall. Så lägg av alla ni företagare/arbetsplatser att behandla människor som om dom vore skit! Ta vara på och hjälp hellre en person att utvecklas i sund takt och forma henne/honom varsamt. Var sedan tacksam och framför allt, VISA tacksamhet för det hon/han gör.

Jag har hamnat i en ganska så obekväm sits faktiskt, där jag inte vet vad jag ska göra. Jag skulle kunna skriva om det just här på bloggen, eftersom det är det den är till för, och materiel det finns det gott om, det kan jag lova. Det är bara det att jag vet inte hur jag ska börja eller hur jag ska säga det.

Det borde vara så enkelt egentligen. Det är bara att ta ett djupt andetag, antingen genom näsan eller munnen och översätta tankarna till ord och låta det rinna ur mig. Sedan så spelar det ingen roll hur jag uttrycker mig, eller på vilket språk, för det jag vill säga kommer ändå att upplevas som mycket obekvämt.

Detta är en situation där jag inte bara kommer att utsätta mig själv för eventuella otrevligheter utan även andra.  Det är många inblandade och någon kommer att bli tvingad att ta ansvar och se till att förändringar sker. Denna Någon är säkert inte så glad över att få en massa extra-arbete, och absolut inte den typen av arbete.
Jag behöver egentligen inte bry mig om det eller de andra eftersom det är de som bär skulden.  Men trots det så kommer jag bara att vara den som ställer till det.

Det som inte gör saken bättre är att jag dessutom är ny i stan, vilket inte ger mig applåder i fallet.
Ibland skulle jag önska att saker och ting bara gick mig förbi men jag är ju inte den typen av människa. Istället tittar jag närmare och djupare in i saken, vilket förvärrar hela situationen naturligtvis. Jag ifrågasätter emellanåt på plats men får till svar något i stil med;  “inte nu” eller “nästa gång”.

Om jag väljer att tala kan det bli mitt fall. Eller rättare sagt, det kommer att bli mitt fall. Ingen kommer att vilja ha med mig att göra igen, det är en sak som är biff och som jag INTE vill vara med om! Samtidigt så bankar samvetet på dörren och moralen skär i mig och skriker åt mig att agera. Herregud! Vad ska jag ta mig till? Jag kan inte bara glida med och inget göra eller säga.

Att låtsas är inte riktigt min grej.  Jag måste hitta ett sätt att få ur mig det som bekymrar mig, och till rätt person. Men hur vet jag att det är rätt person som lyssnar och tar in informationen som jag delar med mig? Om detta tas på fel sätt, vilket det är stor risk att det gör, så är jag körd! Det kryper under skinnet på mig!

Jag skulle bara vilja ställa mig på torget och gasta och basunera ut vad det är som stör mig så till den grad. Jag vill skrika lungorna ur kroppen nästan men jag vet att jag bara kommer att stå där själv i massan. Ingen kommer att backa upp mig. Det har jag varit med om några gånger redan och trots att jag hade rätt, och just därför vet jag. Denna gången är det lite annorlunda dock. Det är mycket allvarligare.

Jag vet att många i tysthet håller med mig. Men som sagt, ingen kommer att stå där vid min sida om jag nu väljer att öppna mig. Då är jag ensam, och ensam är inte alltid stark.